Idag kom ett jobbigt samtal. Micke ringde och berättade att de ringt från förskolan. Vincent hade krockat och slagit upp ögonbrynet, smsade en bild samtidigt. På den lilla stunden innan han berättade vad som hade hänt hann min puls gå upp till 200. Usch vad jobbigt! Det var inget jättejack men det behövde kanske tejpas. Jag satt i ett möte, men Micke hade bilen och hade precis tränat klart så han stack iväg och tog honom till vårdcentralen som ligger precis bredvid förskolan. Där tejpade man ihop såret och satte på ett fint plåster. Sedan passade de på att gå tillbaka till förskolan och hänga lite eftersom Vincent håller på att skolas in på den avdelningen och det bara var hans andra hela dag där. Han tycker det är jobbigt att lämna sin gamla trygga lilla avdelning så det var ett bra tillfälle. Han fick ju dessutom komma och visa upp ditt fina blåa plåster för sina nya kompisar, så det blev riktigt bra!
Den här ungen alltså… Haha Han fastnar typ inte på bild
