Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag skrattar nog för så hemskt är det inte, jag mår lite pyton bara. Dock är jag så himla glad att min lille filur mår bra. Han är mycket bättre på att hantera sånt här!
Igårkväll började jag känna mig riktigt krasslig och under natten fick jag värk, feber och halsont. Imorse ringde jag VC för en koll på Vincent för detta är inte normalt, hans utslag var inte ett dugg bättre och han sov till 9:30 vilket är lite väl länge tycker jag. Väl där så konstaterade läkaren ganska snabbt scharlakansfeber och även lite impetigo i hans blåsor runt munnen. Sharlakansfeber och impetigo kommer av Streptokocker A (samma som halsfluss) och det var misstanke om det vi sökte akut för i torsdags. Provet var negativt vilket de oftast är de första tre dygnen men utslagen fanns där. Så antagligen hade han Strep A & Sharlakansfeber redan då, och de bakterierna har spridit sig lite runt munnen. Andra gången vi var inne så kollade de dessa intensivt röda och varma utslag men även då avfärdades de som virusprickar. Stackars lille Vincent! Nu ska han få äta penicillin i 10 dagar och troligtvis kommer även jag och Micke få det, mitt Strep A var negativt trots att mina halsmandlar var helt gula och blödde (3-dagars regeln var det!), men de tog odlingar på oss alla.
Vi som aldrig brukar vara sjuka! Vi tar allt på en och samma gång, haha! Måste ha varit Göteborgsluften…. 😉
Mycket mer allvarlig och hemsk var nyheten om att min fina vän Em igår var med om en olycka på Hagmyrens travbana och krossade en kota i ryggen. Hon fick vänta i en timma på ambulans pga en allvarlig trafikolycka precis samtidigt. Det sätter livet och ens problem i perspektiv. Krya på dig emma och må operationen gå bra och smärtfritt! Tänker på dig hela tiden! Love U<3
LOVE I
men usch, hoppas ni kryar på er. Och att din vän mår bra efter omständigheterna. Kram<3