Ida-Marie Isaksson

Jag har fått frågan om jag kan skriva lite om hur det gick att flyga med Vincent så här kommer det:

Först och främst så gick det toppen. Inga problem alls trots att jag flög helt själv och att jag hade så förfärligt ont i mina axlar. Så har du ett par hela axlar OCH dessutom en partner att dela bördan med så behöver du inte vara orolig.

Packning & incheckning:
Eftersom M jobbade så fick jag själv köra ut till Ängelholms flygplats och packa ur allt. Så jag var tvungen att tänka till.
Vagn och babyskydd ingår i biljetten när man flyger med barn. Det kan vara bra att veta. Vi försökte läsa oss till det men hittade ingen info om det, men min klippa Sofie som flyger mycket hade koll. Jag hade vagnen nedpackad i en reseförpackning med hjul från bugaboo (så bra!), bagaget i en väska som är enkel att rulla och handbagage i en väska som jag kan ha runt kroppen. Allt det lastade jag på en vagn vid bilen och sedan tog jag Vinnie i bärselen. Personalen på Ängelholms flygplats var väldigt hjälpsamma med att bära väskor och ta reda på vagn och sånt. Hon i disken hjälpte mig att lägga babyskyddet i en påse. Jag gick genom säkerhetskontrollen med Vinnie i bärselen. Sedan satte jag honom i en stroller som fanns precis innanför. Han är precis på gränsen att han kan sitta i en sån, men om han är vaken och man drar åt selen ordentligt så funkar det en stund.

Flygresan:
Väl inne vid gaten så fick man kliva på planet först av alla. Jag som reste ensam fick ett eget säte.
Bältet man fick till bebis drog man bara igenom sitt eget bälte så man kan ha barnet i vilken vinkel som helst egentligen. Liggandes, sittandes, vänd mot sig.
Vincent var lugn och nyfiken. Han satt lugnt i mitt knä tills han somnande. Han reagerade inte något särskilt på start och landning, höjdskillnader eller turbulens. Jag lade hans snutte lite för öronen under starten för att vänja honom vid oljudet lite långsamt och jag sjöng lite tyst för honom bara för att han skulle känna sig trygg. Det enda ljudet han blev rädd för var när piloten slog på den skränande mikrofonen och meddelade att vi snart skulle landa. Jag hade med några leksaker som han gillar att sitta och leka stillsamt med.

Mat:
Man får ha med nappflaska och ersättning på tetra i handbagaget. Jag hade Mamflaska och NAN1 tetra samt pulver med mig. Det visade sig att Vinnie inte ville äta kall ersättning så det var tur jag hade pulver med. Flygvärdinnan fixade varmt/kallt vatten. Men det tål att tänkas på att vara ut i god tid att be om det, för är de till exempel upptagna med vagnarna i gången så kan man få vänta tills de är klara och det är kanske inte så roligt med en hungrig bebis.

Baggageclaim:
Här hade jag ju hjälp så här har jag inte så mycket att skriva om. Fördelen med att flyga till mindre flygplatser är att de som hämtar kan komma ända in i bagageuthämtningen och det är inte så lång väg att kånka. Har man en partner så är detta inget problem. En bäsele kan vara guld om man inte hittar någon stroller. När V blir lite större ska vi köpa en Babyzen Yoyo som är den enda stroller i världen som faktiskt är godkänd som handbagage. Så den kan man ha med sig hela vägen in till gaten. Den verkar dessutom toppen på alla sätt.

Jag måste bara berätta om ett krångel och ge en känga till tjejen som stod vid specialbagage på Bromma när jag skulle hem. Jag hade just checkat in mitt bagage och tagit ut en sovande Vinnie ur babyskyddet och skulle checka in det. Det ska läggas i en skyddande plastpåse först. Eftersom Vincent inte riktigt kan sitta själv så hade jag ingen stans att lägga ifrån mig honom. Bärselen hade jag packat ner. Hon som stod där ville inte hjälpa mig ens med en hand. Så jag fick knyta fast Vinnie i en stroller så att han inte skulle ramla ur och sedan rafsade jag ner det där babyskyddet mycket argt i påsen och ställde på bandet. Väldigt dåligt tycker jag, empatilöst på nått vis. Jag menar, jag jobbade tex på barnakut förr, jag skulle såklart inte vårda vuxna på akutmottagningen som låg i samma lokal. Men såg jag en riktigt dålig vuxen människa så gick jag för fasen fram och frågade om jag kunde hjälpa till!

Det känns skönt att ha testat flyga en lite kortare flygning inför greklandtripen om tre veckor. Nu gick det så himla bra att jag nog skulle våga flyga den resan själv.  Men jag har ju lyxen att inte bara ha världens bästa bebis utan även M med mig denna gång!

LOVE I