Vecka 38 är här och nu räknas lill*n som fullgången. H*n är ca 48 cm lång och väger 3-3,2 kilo. Som den lilla diamanten håller igång därinne. Min mage står åt alla håll. Det är fortfarande det bästa som finns, att veta att du har det bra och lever rövare därinne.
Jag har massor av förvärkar och vissa är nästan smärtsamma. Skrattanfall och byxor som trycker triggar dem särskilt. Hur härligt vore inte en förlossning som startar av ett skrattanfall?
Konstig tunghetskänsla, tryck och ilningar hör till vardagen. Är trött som fasen, orkar ingenting längre. Ont ont ont i höften och svanskotan. Ischias i benet.
Bio idag är dödsdömt. Vi försöker igen en annan dag.
Förlossningen ja, den tänker vi inte små mycket på. Vi har förberett oss så gott man kan. Varit på föräldrautbildning, tittat på en unge i minuten och pratat med vänner. Vi har köpt en pilatesboll och lånat en TENS. Jag vill vara hemma så länge jag kan så att det inte känns så utdraget inne på förlossningen, men funkar det inte så funkar det inte. Man kan ju inte veta hur man reagerar på smärtan. I övrigt låter jag kroppen sköta sitt, jag ska hjälpa den så gott jag bara kan och barnmorskorna får hjälpa mig med smärtlindring, vägledning och goda råd. Vad som händer kan jag inte påverka och jag gör mig själv en otjänst om jag försöker kontrollera förlossningen eller oroa mig för allt. Jag tar det som det kommer och är inte speciellt orolig.
Samtidigt som att vi längtar efter det lilla underverket så vill jag gärna att du stannar några veckor till och gottar på dig lite.
BB-väskan kommer upp senare ikväll! <3
Hur mår ni? Vilken vecka är ni i nu?
LOVE I
Lycka till fina du!
Hoppas din lilla skatt vänder sig självmant! Massa kramar!