Ida-Marie Isaksson

Jag tänkte jag skulle skriva lite om tiden före graviditeten blev känd för er. Hur jag mådde och hur jag kände.

Plusset
Mitt allra första graviditetssymptom var svullna och ömma bröst. jag växte ur alla mina underkläder från en dag till en annan. Jag hade inte riktigt koll på min mens så jag trodde det betydde att den var på G. Men när den aldrig kom så anande vi ugglor i mossen. Vi köpte hem några graviditetstest och en tidig morgon smög jag upp och tog ett. Det visade positivt på en gång och jag var i chock. Inte för att det var oplanerat utan snarare för att jag inte var beredd på att det skulle gå så fort, första försöket! Vi tog nog ytterligare 6-7 st test de kommande dagarna innan vi vågade hurra. Vi gjorde ett tidigt ultraljud för det gör man i Grekland, och det visade sig att vi var i vecka 7! Haha, jag har lite väl dålig koll 😀 Skönt att slippa de där första veckorna tycker jag. Den veckan kände jag mig JÄTTEGRAVID! Jag var svullen, dödstrött och lite lätt illamående. Vi åkte runt till olika platser med bilen på eftermiddagarna för att hålla mig vaken!

Symptom
Egentligen var mitt allra första graviditetssymptom att jag började sova gott. För första gången i hela mitt liv sover jag som en normal människa. Visst ibland lite väl mycket men jag tycker att det är en befrielse att kunna somna när jag lägger huvudet på kudden. Brösten var galet svullna och ömma ända fram till vecka 17-18, att kramas var en pina! Jag fick problem med höften i vecka 7 och det har hållt i sig sedan dess tyvärr, även axlarna har blivit sämre av graviditeten. Mitt bäcken har redan vidgats massor och höfterna har blivit bredare. V 7-9 mådde jag lite lätt illa och all mat smakade dåligt. Jag fick dålig hy och finnar för första gången i mitt liv, det höll i sig ett par veckor. Jag blev allergisk mot en massa grejer, tomat, jordgubbar, valnötter. Det yttrade sig som sår i mun och hals. Jag klarade inte alls av den grekiska maten från en dag till en annan, speciellt kött. Jag missbrukade apelsiner de första veckorna. Runt v 14-16 hade jag gravidklåda, det var inte kul. Men det gick över helt plötsligt. Dessa första veckor var då jag kände mig som mest gravid. Sedan gick det mesta över och jag mådde precis som vanligt, om inte bättre för att jag fick sova ordentligt. Det var som ett lyckorus att bära på den hemligheten, jag gick omkring med ett leende på läpparna. Visst, jag var olidligt trött vissa dagar, men som sagt gjorde det mig inget.

Känslor
Första veckan var en chock. Vi var såklart overkligt glada och lyckliga, men jag som är lite rebelliskt lagd var lite frustrerad över allt som jag helt plötsligt inte FICK göra. Man har aldrig kunnat säga till mig vad jag får och inte får göra, då blir jag envis. Nu skulle jag från en dag till en annan ge upp en massa invanda beteenden och det var jag inte riktigt beredd på. Men efter några dagars inre fight så vände det och nu har jag ett helt annat tankesätt. Första veckorna gick SÅÅÅÅ segt! Jag var osäker på vad jag kunde äta och inte i Grekland, som tur hade jag en gravid vän där nere som jag kunde fråga. När vi kom hem till Sverige gjorde vi ett privat UL (v 14) och då blev det lite mer verkligt. Efter det började vi berätta för familj och vänner. Det var ganska lätt att hålla det hemligt så länge när man bodde så långt ifrån varandra. Våra vänner i Grekland visste om det lite tidigare, jag kände att jag behövde några att prata och dela min lycka med. Några lyckades även luska ut det på Josies & Mackans bröllop. Läs Nina-gravidradar-Wernbloom. Det tog typ 10 sekunder innan hon visste haha!

Livssituation
Mickes kontrakt gick ut sista juni och redan i april visste vi att vi inte skulle stanna i Athen. Vi skulle välja vilken klubb, land och stad vi skulle spendera den kommande tiden i. Marknaden för fotbollspelare är riktigt hård just nu pga finanskris, många klubbar har ekonomiska problem och man riskerar att inte få någon lön. Nu hade man också helt plötsligt helt andra prioriteringar. Så vi utforskade våra alternativ noga och även om Europa var mycket mer lukrativt så kände vi att Sverige kändes tryggt och Helsingborg kändes som en bra stad och en mycket fin klubb.  Det ångrar vi inte en sekund!! Att i flera månader veta att man ska flytta men inte var eller när kan ju vara lite lätt stressande, men faktum är att jag inte har varit nervös eller orolig en enda gång. Istället för att bli hormonell har jag snarare ett naturligt valium i kroppen. Totalt lugn, harmonisk och obrydd.

Cravings?
Nej faktsikt inte. Jag har varit mer sugen på vissa saker men det är saker jag gillade annars, och nu tillåter jag mig nog att frossa lite mer i dem. Apelsiner, fet mat, godis 🙂 Eftersom vi bodde i Grekland frossade jag i svensk husmanskost när vi kom hem. Svåraste uppoffringen har nog varit cola light och fotbollsölen på söndagarna. Jag har ätit allt utom opastöriserat och kallskuret/rått. I grekland skulle man undvika sallad på restauranger eftersom det är mycket toxoplasmos i jorden där pga alla katter. Vi åt alltid ute så jag hade lite besvärligt med att hitta relativt laktos- & glutenfritt, orått och pastörisert, ogrekiskt och salladsfritt. Det blev mycket pizza. Väl hemma har jag känt mig tryggare med det råa (ex sushi) och här finns ju knappt opastöriserade grejer. Motståndet mot kött försvann också relativt snabbt.

Magen
Från v 7 var den lite svullen och absen började bukta utåt. Jag märkte att naveln blev annorlunda, lite grundare liksom. Det dröjde till v 14 innan magen en dag plötligt bara var där, omöjlig att dölja om jag hade tighta kläder. Den har varit putig som en kon liksom. Vecka 18 kände jag första rörelsen, en puff, inget fladder. I samma veva började jag få sammandragningar.

Hur mådde ni i början? Hade ni några skumma symptom? Känner ni igen er eller har det varit helt annorlunda för er?

LOVE I