Hej min sköna! Vad sägs om den här frukosten? Mmmm… Kungsörnens frysta pannkanor som ligger i frysen för nödlägen med lilleman var supergoda med lite lönnsirap, banan och hallon.
Igår hann jag banne mig inte med att blogga. Det blev lite kaosigt på morgonkvisten. Jag skjutsade M & V till förskola/träning. Jag har lite problem att lyfta och gå mellan bilen och förskolan så M lämnar oftast, och jag behövde bilen. Efter det skulle jag bara hem och vända för att åka iväg på ett ärende. Då ringer Reumatologen och frågar om jag kan komma in på en akuttid för bedömning av lederna. Holy vad bråttom det blev, det är ganska långt till Ängelholm. Ringer M för att säga att jag inte kan hämta honom efter träningen och att han måste ringa förskolan och säga att jag kanske blir sen. Han telefon ringer på köksbordet bredvid mig… åh! Så jag fick köra in till Nya Olympia och irra runt där, helt tomt och låst var det. Men tillslut sprang klubbdirektören förbi och jag haffade honom och ba ”Sorry, Can you please give this to Mikael, I have to go to the hospital”. Han är världens trevligaste och goaste och svarade bara ”ofcourse”. Sen var det bara att bita ihop i det onda knät och köra gasen i botten på E20 ut till Ängelholm, ärligt så körde jag på halva tiden mot för normalt. Jag hann precis på minuten, fick kortison och ett mycket bra samtal med min reumatolog. Mitt immunförsvar attackerar mig själv kan man säga, så en förkylning för mig kan också bli såhär. Jag ska försöka hålla mig borta från sånt så gott det går och vila mina leder nu. Min medicin har nu 2 månader på sig att få börja verka på inflammationerna, annars ska vi gå på plan B som är Metodrexate.
Det var nog om gårdagens sjukhusbesök, nu ska jag göra mig iordning och åka och kika lite på Pomp De Luxe här på Linnea Trädgården!
Hörs sen!
Hej Ida-Marie
Jag har också fått denna tråkiga diagnos, reumatism. Dock har jag inte RA utan SA. Finnas verkligen tusen olika varianter. Jag provade först bara antiinflammatoriska tabletter och det fungerade fint i ett år ungefär men sen satte en urinvägsinfektion igång ett megaskov så mina tår svullnade upp och jag har nu i fyra månader haft stora problem med att kunna gå, och det har gjort ont dag som natt.
Fick ta kortisonsprutor och även tabletter. Inget som gjorde skillnad på mig så jag fick börja med methotrexate och var precis som du livrädd. Har klarat mig riktigt bra, bara haft lite illamående dagen efter tabletterna.
Dock tog de inte bort smärtan och inflammationen så nu har jag börjat med biologiska mediciner i form av sprutor. Man tar en spruta i månaden, och redan dag två var nästan all smärta borta i fötterna. De kan fortfarande göra ont men inte alls som innan. Det som ställer till det mest nu är nacken som är stel och smärtar lite. Vet inte vad du fått för medicin nu men hoppas verkligen du ska må bättre snart. Att ständigt gå och ha ont tär på en, både psykiskt och fysiskt.
Ta hand om dig och din fina familj.
Kram.
Hua vilken dag!
Ville mest bara säga att jag äter methotrexate som bromsmedicin. Det låter läskigt med cellgifter och när jag först fick det och googlade så stötte jag på alla möjliga hemska historier om biverkningar. Jag har nästan inga biverkningar (mini-yr ett dygn efter bara) och inte ont i lederna överhuvudtaget.
Jag fick min diagnos (RA) för 3månader sen och då testade jag handstyrka. Hade då 70 och 80 på vardera hand (vet inte vad man mäter i för enhet