Låt mig presentera mördarbacken. Höll inte på att ta mig ända upp, syra och nästan kramp i framsidan av smalbenen. Otroligt härlig känsla när man väl var uppe. 2 km från är det från huset och upp, så ni kanske kan ana hur brant det är. Det går inte att fånga på bild! Jag fnissade lite gott åt ett gäng poliser som ”patrullerade” denna lilla bergsväg väldigt flitigt helt plötsligt, 4 gånger åkte de förbi och jag hejade glatt. De gillar blondiner I guess 🙂 Lite vårtecken bjuder jag också på. Det blommar för fullt nu.
Nu ska vi åka på en liten utflykt och sedan blir det spagetti och köttfärssås! Ha en fin fredag mina vänner!
–
Aloud me to introduce the killhill. I almost crawled the last part, my muscles cramped! But a good feeling to achieve it. It’s impossible to catch the steeepness in a picture. But it’s 2 km from our house down there, so maybe you can get a picture. I giggled a bit when 4 cops on motorbikes passed me 4 times, they like blondes I guess 🙂 Now we’re going for a trip to Pireaus and then Mikaels dad is gonna make our fav dish. Have a good friday!
hahhaha va roligt att du tar saker med en stor skopa humor. Behövs i denna värld där alla bara bryr sig om sig själva och tar allt så fruktansvärt hårt. mer humor till världen:)
Love din fina blogg föresten.
Vilken härlig blogg och vilket liv du lever! Måste erkänna att jag är lite smått avundsjuk 😉 Ha en fin kväll!
Wow, vilken utsikt!